trettioårskrisen

Jag försöker klura ut vad som är en trettioårskris. Wikipedia har en beskrivning på en psykologisk kris och vad för delar den består av. Jag fann det ganska roligt att läsa den beskrivningen med trettioårskrisen i baktanken.

Här är ett par punkter:
-Individen upplever att ett viktigt behov är starkt hotat
-Den krisdrabbade behöver hjälp

Mitt hotade behov vet jag inte riktigt vad det skulle vara, kanske mitt behov av att fortfarande få spela data och grisa ute på krogen på helgerna. Men jag ser inte varför jag inte skulle få göra det efter 30 men på nåt sätt känner jag att det är hotat. Sen vet jag inte om jag behöver nån hjälp heller, men jag tycker väldigt mycket om att hjälpa andra som är i sin trettioårskris.Hetsa dom att krisa mer är rätt ordval. Kriser är kul, man skall göra det bästa av dom.

Den inledande fasen i en kris är enligt wikipedia "chockfasen". "Den drabbade förnekar ofta det som skett". Jag tror att det är hela den här förnekelsen som kännetecknar trettioårskrisen. Man försöker ignorera sin ålder genom att göra grejer som man inte skulle göra annars.

Det står även att efter ca ett år inträder den fjärde och sista fasen kallad nyorienteringsfasen. Man återfår då förmågan att glädjas av vad livet har att ge.

Jag tror att en trettioårskris hjälper till att boota om livet lite. Man gör sig av med saker som man inte är så fäst vid och provar kanske nya saker. Sen efter nyorienteringsfasen kanske man inser att man tyckte om nåt man hade tidigare eller så fattar man inte vad man hade det till. Man rannsakar vad som är viktigt i livet helt enkelt.

Är denna bloggen en trettioårskris kanske? Nääe, jag har krisat klart. Nu ska jag spela data.